onsdag 24 februari 2010

Långläst

Systrarna Mitford och jag har snart gjort slut. I två månader har jag läst ett eller annat av deras brev och fått möta deras 1900-tal. Det är många brev. I början, som i slutet, jag förstår inte deras val och liv. Men det är fascinerande att få vara med och kika in i detta väsensskiljda. De är en tät systerskara som livet igenom talar sitt eget språk och har sina egna regler.
Diana, hon som är mamma till Trustorlorden, Jonathan Guiness, har valt att leva tillsammans med Storbrittaniens främste fascist, Lord Mosley. De bor utanför Paris när 70-talet tar slut. Hon har sin syster Nancy i Versailles och det är den ena sammanhållande länken mellan systrarna. Deborah som är hertiginna och bor i England är den andra pelaren i systrarnas liv. Deras liv följer samma mönster med resor till Venedig, fester med kungahuset och Nancys 30-åriga förhållande till den franske politikern som aldrig gifter sig med henne.
I Kalifornien finns Jessica. Systern som for till det spanska inbördeskriget och stod på demokraternas sida. Till skillnad från den övriga familjen som umgicks med Hitler och höga nazister i München. Jessica kan inte förlåta Diana att hon valt fascismen utom under några få veckor. Det är när Nancy vårdas för sin cancer och ingen vet hur det ska gå. Då finns det ett utrymme för Diana och Jessica att försiktigt tala med varandra. Men det fylls av avsky när Diana tycker att Jessica inte kan glömma det som varit.
Systrarnas liv skildras i reportage, böcker och teveprogram och då blir de oense om vad som får sägas. Men de är alla lika villiga att sola sig i myten om deras liv. Ända sedan Unity satt på en restaurang i München och flirtade med Adolf Hitler finns en vilja att stå i rampljuset. Utom för Pamela och hennes hundar. Hon får heta "Woman" eller "Wife" och står för omsorgen i denna omskrivna syskonskara.

2 kommentarer:

Jane Morén sa...

Jag får sån lust att ta upp mitt måleri när jag ser dina fina akvareller.

Granne med potatisodlaren sa...

Jag är så lycklig över att komma i gång. Det kom två tuber med umbra, rå och bränd och då kunde jag inte sluta leka.