lördag 17 april 2010

Överraskning

Det sitter sommardäck på mlle Renault. Nu ska hon tvättas.

Det är 25 dagar mellan bilderna


Snön faller och det är tidigt på morgonen. Den kvarglömda cykeln håller på att försvinna, och med den tron på att snön ska smälta i år igen. Vilken tur att det gick så fort när de varma graderna stannade kvar över natten. Nu finns det hopp om både krokus och cykelturer.

fredag 16 april 2010

Idag har jag fått en lektion. Ja, i hur våra soptunnor ska vara placerade. Precis som de stod i onsdags innan kommunen flyttade dem.

På Renhållningsbolaget är det en man som tycker att det är bra att sopåkarna lämnar soporna kvar. Nu när kommunen satt en lapp på tunnorna och flyttat dem fel.

Då kommer vi som lämnar sopor att göra rätt nästa gång.


Var soporna ska förvaras till nästa gång kan han inte svara på.

I många år har vi sorterat våra sopor i 8 olika fraktioner. Det är en hel vetenskap. Renhållningen hämtar kompost och brännbart. De andra sex; plåt, glas, papper, tidningspapper, kartong och plast  får alla ta till återvinningen. De som ingen bil har får be sina grannar. Vår närmaste returstation finns sex kilometer bort.

Jag hade hoppats att alla kommuner skulle ta efter Helsingborg. Där är det återvinningsbolagen som hämtar retursoporna hemma hos folk. Då kan alla sortera och de mesta hamnar där det ska.

Det vore bra, ja mycket bättre än idag.

Laleh - Snö

Undervärmd snö

Först kom de varma graderna, sen kom snön. Vad kallar man den snön? Undervärmd! Undervärmd snö till skillnad från underkylt regn?

Nu ser vi trädkronan

Hej! Sävstaholm! Nu syns du igen. Det är bara en månad kvar till att dina fina doftande blommor lyser upp de grå grenarna.

Det är tolv år sen vi planterade dig. Då hade vi otur - både du och jag. För den 29 januari precis ett halvår efter att du kom i jorden så kom rekordkylan. Minus 46 grader i ett dygn.

Det är därför du har en död stam i mitten. Det året var det lite snö, så all kyla torkade ut din krona. Idag är det sidoskotten som fanns under snön som lever. Och de ger fina äpplen varje höst.

De svarta prickarna på snön är tyvärr inte vulkanaska. Molnet har dragit bort från oss i norr. Lite synd var det att vi aldrig fick se hur askan ser ut. Istället kom minusgraderna tillbaka. Kalla grader. Hellre ett vårregn än fler grader under noll.

torsdag 15 april 2010

Asktorsdag?

Var är askmolnet?

I morse när jag började arbeta läste jag om hur vulkanutbrotten på Island har släppt ut stora askmoln. Aska som nu finns över norra och västra Sverige. Inga flygplan norr om Umeå, ingen flygtrafik i Norge. I Storbritannien ska alla flygplaster stängas om man får tro prognoserna.

Naturens krafter. Men helt osynligt.

Ingenstans finns några tecken på att hela lufthavet är fyllt av aska. Solen strålar, himlen lyser blå och alla morgonfåglarna har konsert. Ingen tyst vår.

I eftermiddag ska vi får se askan på marken i snön om det går som meteorologerna tror.

En gång förut har vi haft ett moln av partiklar som vi fick ner på marken. Då var det en storm i Sahara som var så stark att de tunnaste och lättaste sandkornen for ända till älvens strand innan de sjönk ner mot marken. Gult blev det överallt.

Nu väntar vi på svarta askflagor.

Fiskbullar

Igår fick ett av orden i mitt reservat nytt liv. På teven lagade en kock Gäddqueneller i vitvinssås. Jag mindes min granne Margareta, som visade mig hur man gör, då på 80-talet. Då när alla kallade fiskbullar för queneller. Margareta tog fiskfärs och gjorde stora bullar. Sen serverade hon dem med broccoli och mousselinesås. Vitt, grönt och gult. Luftiga bollar, med nästan krispig broccoli och den lite syrliga såsen. Alla konsistenser, färger och smaker ska finnas och gifta sig med varandra, sa Margareta.

Det tipset gäller all matlagning.

onsdag 14 april 2010

Sparrisfest en vanlig onsdag

Sparris en gång till. Nu var det L och E som fick smaka på den goda färska. Denna gång passade jag mig för att frossa. Lagom är bäst även när det gäller färsk sparris. Onsdagsglädje räcker långt när man får njuta av god mat och gott sällskap.

Vi tinar fram

Det är så i april. Både gräset och vi människor tinar fram under snön. Nu kommer mina grannar vandrande förbi på morgonen. Här kommer skoleleverna cyklande och helt plötsligt känns det som om vi bor i en by.

Det är Linnea som passerar på väg till vår bil. Idag när solen skiner och det är varma grader redan klockan fem på morgonen då är allt mycket lättare. Det är svårt att minnas hur det var de där januarimorgnarna. De där  tidiga morgnarna när jag tog på mig dubbla yllelager och klev ut med kameran och fotade.

I förra veckan satt vi här vid söderväggen i snön. Nu börjar knopparna på Kirunarosen att svälla. Snabba puckar. Så är det här i april.

tisdag 13 april 2010

Tisdagsglädje

Vissa dagar bara är. De är trevliga och soliga. Glada och fyllda med tid att få allt gjort. Dessutom innehåller de fina lunchsallader hos E och lite duggregn på snöresterna. Dagar som behövs. Helt vanliga tisdagar.

Skupturalt

måndag 12 april 2010

Porten till en tankesmedja

Jag gillar portar i jugendstil. I Helsingfors och Tallin finns hur många som helst. I Stockholm finns några få. Den här finns i Drottninggatsbacken. Bakom den satt Agora en tankesmedja, förr, tillsammans med Arena-gruppen.

Himla fint.

Nu ska jag lika långsökt som i en nyhetssändning berätta om något annat som var fint. Och det var sparrismiddagen med jordgubbar och glass. Jag fick träffa mina vänner M, H och G och äta vårmat. Släpade 2 kilo sparris upp för backen och två liter jordgubbar. Kunde inte motstå grönsaksförsäljarna på Hötorget.  De lockade med vit sparris, grön sparris och två liter jordgubbar till priset av en.

Fina minnen.

En länk från Expressen

Lars: Tycker du att Janne Josefsson är en duktig journalist?
Blondinbella: Han är en duktig på att dödgräva men inte duktig på attt vara en bra journalist enligt mig. Eftersom han inte vet vad etik eller moral betyder. Jag tycker inte heller att han passar som programledare för Debatt eftersom han visar alldeles för mycket av sina egna åsikter. Då ska han hellre syssla med sin smutskastning någon annanstans.. Men såklart, jag måster erkänna att han är bertylidgt snällare i Debatt än han var i Uppdrag granskning!

Det bara fanns där på Expressens kultursida. Varför vet jag inte. Men jag tyckte att vi alla skulle få veta vad hon tycker. Damen som åker på gratisresor till Nice med Norwegian och äter på det sexstjärniga hotellet Negresco på flygbolagets bekostnad. Dessutom råder hon sina unga läsare att äta där, för även om det kostar mycket pengar får man vad man betalar för...

Svenskt näringsliv är skrämda

Jämlikshetsanden, läs Stefan Fölsters påhopp och Richard Wilkinssons svar.

Astropojken, Städtanten och Fönsterputsararne

Alla som läst min blogg ett tag kommer knappt att tro mig, ja, det är nästan inte troligt, men igår när jag satt i Observatorielunden fick jag lyssna till detta:

"Den första som kom kallade jag Astropojken. Du vet han var en så'n där nörd. Sen kom Fönsterputsararne och Städtanten."

Det sitter två svartklädda kvinnor med enorma solglasögon vid bordet framför oss på Observatoriets kafé.

"Astropojken bar på en hink och massor av slitna bomullstrasor. Städtanten hade en enorm burk med Vim och Fönsterputsararne bar på en ranglig stege."

Jag hade beställt storstädning i sex timmar för 8 000 spänn, det är ju fyra år sen sist. De skulle klara av att städa allt och rengöra mina två ugnar , det är150 kvm, och minst två fönster i varje rum.

Astropojken började torka och skura av listerna längs med väggarna med sina slitna trasor. Städtanten smorde in köket och ugnarna med Vim.

Fönsterputsararne han tog sin vingliga stege och skurade fönster på fönster. Men helt plötslig var klockan två. Då glänste fönsterna, men listerna var fortfarande smutsiga och i köket var det alldeles vitt av torkad Vim. Städtanten sa: Hejdå!, och gick. Astropojken tog sina trasor och hinken och bad mig ringa företaget om jag inte var nöjd. Fönstren glänste, så Arne, han kunde gå utan att skämmas.

Men hade ni inte gjort en plan, gått igenom lägenheten och beräknat hur lång tid en städning tar? Kvinnan som lyssnat är helt förvånad över med vilken slapphet hennes väninna beställt städningen.

Nej. Jag hade ingen lust att städa klart så jag fick Lisas polska att städa i fyra timmar till. Då märkte jag att golven inte blir fina. Hon dammsög, skurade och bonade men jag såg inget resultat. Golven de får vi slipa. Men polskan hon fick inte betalt för tiden med golven.

Jag trodde att jag skulle få skatteavdrag för den stora städningen, men. jag tar ut så lite lön här att jag inte får dra av hela beloppet. Låter det mesta av pengarna från firman hamna på Jersey för att slippa betala skatt till Sverige. Nu har jag anställt polskan fyra timmar i veckan för 450 kronor. Det är prisvärt.

Jag, säger den andra kvinnan, kan inte tänka mig att släppa in städare i mitt hem om jag inte är hemma. Så vi städar det mesta själv. Det är bara fönstren som vi låter en firma tvätta. Det är samma firma som tar fönstren på Palles kontor så där tar han notan. Du vet väl att städfirmorna anställer bidragsfolk, såna som kommer från Samhall, fängelser, långtidsarbetslöshet och annat. Det är så de gör sina vinster, betalar bara några kronor per anställd resten står staten för.

Jag satt och lyssnade. Tänkte på Astropojken och hans arbetskamrater. Vilke värde har dom?


söndag 11 april 2010

Ett avsked

På återseende vill jag ropa när Ulriksdal försvinner i fjärran. Nu är vi på väg till vår swimmingpool. Helt ny och naturligt konstruerad eligt S som badade upp till knäna när hon kom hem i fredagsnatt. Gången har sjunkigt ihop- Jenny lär känna igen sig. Jag hoppas på att mina finska stövlar finns i bilen. J hoppas på att hans ben räcker över vår nya lyxartikel.
Posted by Picasa

Fylld av stora och små mästerverk

När jag vandrar omkring så fylls hela jag av alla intryck. Jag känner i hela kroppen hur glädjen över all fin konst ger mig en speciell lycka.

Nu sitter jag här i köket vid Odenplan, och minns vad  jag såg.

Här är en bild från den första utställningen jag såg. Keramiska praktpokaler där både formen och glasyren är påträngande på nära håll. På avstånd är de fulländade och blicken glider mycket lättare över det skulpturala. Häftigt. Finns på Götgatan/Åsögatan.

En eftermiddag gled S, J och jag runt på Moderna. Lee Lozano med sina vibrerande teckningar gjorde mig glad.

Den permanenta samlingen var omhängd. Nu fick Matisseeleverna hänga tillsammans med sin lärare. Vera Nilsson och Siri Derkert vara grannar på samma vägg. Och ja, det är mycket mer spännande.

I huset intill fick vi se Greta Magnusson Grossmans design och arkitektur. En liten kondenserad retroperspektiv. Sevärd.

En annan eftermiddag strosade H, J och jag runt Nationalmuseum. Stina Wirséns fina teckningar vann kampen om min blick. Rubens? Bah, säger jag. Teckningarna från muséets samlingar tillsammans med Stinas klara linje. Gå dit och njut. Det är dessutom muséets gratisutställning.
Posted by Picasa