lördag 7 augusti 2010

Granne med "Books in english".

Högt upp ovanför festivalområdet är allt tyst.


Jag hör en tangent tryckas ner vid datorerna. En tidningssida prassla. En hissdörr som gnisslar.

Ut mot hamnen står tio stora fåtöljer på rad. I en finns det en kasse. I en annan en hög med böcker.

Osynlig. Inte närvarande. En skugga  i bibliotekets tysta hörna mot söder.


Granne med engelsk litteratur.

fredag 6 augusti 2010

Fredagsfest

Nu har jag handlat mat till minst tio hungriga 19-åringar som kommer och äter i kväll. Mexikansk har S önskat sig. Jag hittade många fina grönsaker och lite lyx, aprikoser från Provence.

Dom får vi mumsa på när vi sitter och strimlar och skär allt det andra.

Olle Nyman - Heart And Soul musik från Svartöstan.

Ludvig Svartholm - Things To Lose, en sång från älvens strand.

Lövskärs hamn -lax och ljumma vindar

 En varm augustikväll hamnade vi i Lövskärs hamn. Vindarna var ljumma och solen fortfarande het. Vattnet var svalt och inbjöd inte till ett kvällsdopp. Eller så var jag feg. Spanade ut mot horisonten där ett fartyg sakta gled förbi.

Dofter från Hamnkrogen lockade oss till bords. Varmrökt lax, färskt bröd och pasta med lax från Bottenviken. Ett glas svalt öl och måsarna som sjöng.

En total måltidsupplevelse.

Maten som vi åt kommer från öar i skärgården. Tänk om vi kunde hitta fler måltider med råvaror från Norrbotten.

Efterrätterna däremot är kreerade av belgisk choklad. De är som lätta chokladdrömmar. Fluffiga, koncentrerade i smak och vackra för ögat.

Långt därborta glider ett stort fartyg förbi.
Sval öl krävs i kvällssolens hetta.
















Den gamla hamnkiosken är förvandlad till en restaurang med råvaror från Norrbotten.

torsdag 5 augusti 2010

Höstsäd

Jag känner att det här är bättre. Det är lika lugnt som augustisnön, men lite mer levande. Vad tycker ni?

Vem vill plocka bär?

Idag är det 15 år sedan jag stod i regnet i stugbyn. I de små trånga stugorna fanns det minst två personer per säng. Det var det första året som thailändska bärplockare kom hit. De hade ingen chans att plocka ihop bär för att betala både uppehåll, bensin i Sverige och flygresan hit.

De hade plockat blåbär i skogslandet mellan Luleå-Boden och Gällivare. Kört mil efter mil på skogsbilvägar. Jobbat minst femton timmar per dygn. Nu ville de berätta om hur lurade de kände sig. Hur de frös. En grupp hade inga pengar till mat.

En kvinna kom med olika thailändska rätter för att de skulle må lite bättre. En annan kom med yllekläder. Men blåbären de regnade bort. Under två veckor kunde ingen plocka bär i det hällregn som strömmade ner varje dag.

Solen kom tillbaka och då mognade lingonen. Det röda guldet blev räddningen för den grupp som vi träffade. Men ingen vet på förhand om det är lönsamt att åka tusentals mil för att plocka bär.

Idag är priset 60 kronor /kilot för hjortronen. Vilket visar hur få bären är.

onsdag 4 augusti 2010

Villrådig

Nu har jag bytt utseende på bloggen minst tio gånger idag. Provar med augustisnö. Imorgon är det säkert någon annan bild som verkar bra.

Solparasoll

Igår verkade ett solparasoll vara det som vi behövde allra mest. Ett med vev så att vi slapp slita och dra upp parasollet med ett snöre. Idag är det nog som paraply som det står där utbrett över altanen. Tre meter mot fukt, eller stark sol. Här kan vi sitta och kura. I skydd.

Dimmig morgon

I radion sitter Gunnar Axén och talar rakt ut i dimman. Utanför fönstret döljer dimman. Han hoppas väl att svadan ska dölja det han egentligen säger. Enligt ordföranden i socialförsäkringsutskottet så beror de sjukas ökade svårigheter och att deprimerade tar sitt liv på att medierna berättar om den nya sjukförsäkringen. Inte kan deras  sjukdom försvåras på grund av att försäkringskassan utsätter svårt sjuka för beslut som de inte kan förhålla sig till.

Nej, i Gunnar Axéns dimhöljda värld finns det inte sjuka människor. Det finns bara sjukskrivna människor som inte hör hemma i sjukförsäkringen. De som får sjukpeng blir sjuka av att de har ersättning från försäkringskassan. Vilket innebär att när de får ett beslut om att de inte ska få sjukpenning så är de så sjuka att de inte klarar av att få detta besked. Det är därför dessa sköra människor tar sitt liv. Inte av oron för att de inte ska klara av att leva utan pengar.

Dimmigt! Oklart! Gunnar Axén, försäkringskassan påpekar själva att bara TVÅ procent av de sjukskrivna som hamnat hos arbetsförmedlingen har ett arbete efter ett år. De flesta är för sjuka för att kunna arbeta är myndigheternas slutsats.

tisdag 3 augusti 2010

Om att så ett frö

Varje gång är det lika förunderligt. Varje gång blir jag lika lycklig. När jag ser hur de små fröna som vi sådde i maj växer och blir till kryddor, grönsaker och rotfrukter. Igår såg jag att den första rödbetan är stor nog att skördas.

Det är rekordtidigt.

Jag undrar om den varma tiden i maj har skänkt oss en zon bättre klimat. Bättre för växterna.

Om vad man kan använda antiterroristlagar till

Familjen Paton som har tre döttrar skrev in sina barn i den närmaste skolan. Skolan är rankad som en av de absolut bästa i Storbritannien. Två grannar ringde till kommunen och påstod att familjen Paton inte alls bodde i sitt hus. De hade bara den adressen för att få platser i den goda skolan.

Då  började kommunstyrelsen övervaka familjen Paton. Under tre veckor förföljdes familjen av en antiterroriststyrka. Familjen Paton hade ingen aning om att de var övervakade.

Nu har en domstol avgjort att kommunen gjorde fel. Ingen har rätt att övervaka en familj för att någon anonymt påstår att de inte bor där de är skrivna. Och antiterroristlagarna får inte användas i andra syften än att övervaka grovt kriminella personer.

De tre döttrarna fick börja i sin skola och då fick familjen veta att de hade varit övervakade. De gick till domstol för att alla skulle få veta vad kommunen hade gjort.

De avgrundsstora skillnaderna mellan olika skolor i Storbritannien gör att fler kommuner kontrollerar var eleverna bor. Just nu pågår en tvist mellan London och en familj där ett av barnen bor hos sin mormor. Skolledningen anser att barnet bor hos sin mormor för att få gå i en bättre skola än den som finns där föräldrarna bor. De tvisten är inte avgjord.

måndag 2 augusti 2010

Inget mer garn från Morjärv

Detta är det sista av mitt garn från Morjärvs ullspinneri. Spinneriet gick i konkurs och nu har jag inte fått tag på mer tvåtrådigt garn. Det är en epok som försvinner. Den då människor satsade för att skapa arbeten utanför städerna. Nu får vi hålla tillgodo med de garner som spinns söderut. Och det är ju helt ok. Men jag sörjer de fina färgerna och möjligheten att njuta av allt som kvinnorna i Morjärv tillverkat.

söndag 1 augusti 2010

Många kändisar

Idag var det en härlig sensommardag med massor av vänliga besök i ateljén. Två av medlemmarna i Vikta fåglar kom förbi och då kom jag på att ta fram lite musik från Youtube. De repade i vår ateljé inne i stan. Och ibland blev låtarna så bra att jag fick tårar i ögonen. Det vill jag gärna minnas.

Kick med Vikta fåglar.

Vikta fåglar - bandet som jag delade ateljé med.

Första augustimorgonen

När jag ser den första rallarrosen då vet jag. Ja, att sommaren vänder mot höst. Därför har jag aldrig gillat denna otroligt vackra blomma. Den bär på ett förebud om att sommaren inte är oändlig.

Men i morse när solen sken över vår stora ogräsrabatt fylld med rallarros och vildsådda vinbärsbuskar så kände jag att det är tid för omvärdering.  Tänk om de rosa blommorna ändå är en gåva till oss som har så få färger att vila ögonen på om fyra månader. Ett minne av sommarljus som vi kan ta fram när vi urrar oss i vintermörker.

Den ger oss ett meddelande om att lev nu. Upplev nuet. Det ska jag träna på idag.

Och tack för inspiration Eva S. Här finns en länk till hennes sommarmorgon.