Vi simmar i fårorna

Det är en tappad potatis och jag som simmar i fårorna. Jag klarar mig, men potäten har bara några få dygn på sig innan det är för sent. Detta rikliga, ymniga regnande kommer nu när pärena borde ha torra fötter. Tänk hur det kan bli, århundradets bästa sommar med skörderekord som skymtade bortom surströmmingspremiären så kom regnet.
 
Hela norra Norrland fortsatt regn,

80 cm över medelvattenstånd, alla dammluckor står öppna i älven från Vuollerim till Bodens kraftstation, nu är det långt från sommarens solrekord.

Det finns ett litet hopp. Att vinden och solen som långtidsprognosen tröstar oss med har kraft att torka ut jorden så att vi slipper potatisbrist. Jordbrukarna förr var kloka när de placerad sina potatisfält högt med avrinningsmån.

Dropparna och molnen är rätt tröttsamma, då gäller det att glädjas åt att graderna inte är låga.

Allt är relativt, eller hur?