fredag 12 augusti 2011

Jag är en huskramare

Jag är en bakåtsträvande huskramare som inte förstår varför hus utan skador ska rivas. Jag blir fortfarande ledsen när jag ser planket runt Fritz Olsson-tomten. Men det är inget jämfört med hur kirunaborna kommer att känna när deras historiskt viktiga stadshus är rivet. Jag kan inte begripa hur det kan vara omöjligt att flytta detta hus till en ny plats i det nya Kiruna. Finns det något hus som är viktigare, förutom kyrkan, att ha med sig när staden flyttar?

Traditioner tycker jag annars om att bryta. Tänk vad tråkigt om vi skulle upprepa vad vi gör vid alla olika högtider varje år under våra korta liv. Kräftpremiären i torsdags är en tradition som många inte kan leva utan. Visst är det kul att fiska kräftor och visst är kräftätandet en kul fest. I år kommer en av ingredienserna att fattas på många kräftskivor. Dillkronor. Varför är det så svårt att hitta dill med kronor?

Nästa gång är det surströmmingspremiär. Surströmmingen är en historisk medeltida maträtt. Men surströmmingsskivorna är ett modernare fenomen.En tradition som jag längtar efter, är när den första potatisen tas upp. För det mesta sammanfaller potatisen och surströmmingen som av en händelse.

En annan tradition som snart är aktuell är lingonplockarutflykten. Den kanske inte blir av i år. Lantbruksuniversitetet påstår att de röda bären torkat in. Vilken tur att det finns lite kvar i frysen.


En ny tradition för mig och många andra är att söka efter svampar istället. Veckans regnande har fått skogens guld att växa till sig. Nu finns det kartor som visar hur vi kan söka svamp. Det är bara att hoppas på att det finns en karta som visar var det finns ätbara svampar.

torsdag 11 augusti 2011

Verkligheten slår alltid dikten - nästan alltid

Carolina Neurath ekonomireporter på Svenska Dagbladet berättar historien om Sven Hagströmer, Mats Qviberg och deras bolag. Hon har gjort ett imponerande arbete. Både med undersökning om vad som hänt sedan bolagen startade och med hur hon gestaltar sitt material. Jag bara njuter.

Årets thriller. Ett persongalleri som lever upp till alla de bästa litterära berättelser som jag läst om finansvärlden. Men nu är det verkligheten som skildras. Personer, bolagets sociologi, och tidsandan skapar ett klimat som gör undergången helt begriplig. Historien bakom banken som förlorade sitt tillstånd 2010 är en upprepning av vad som hände när samma företag ansökte om att få bilda bank 15 år tidigare.

Då sa Leif Pagrodsky nej.

Nu var det Finansinspektionen som satte stopp för de två ägarna.

onsdag 10 augusti 2011

Följ med

Ja, kom till Bodens konstgille och se på Siv Markströms fina bilder. Ljuset berättar var bilden är hämtad. Ja, den är från Österlen. Där alla kullar är backar och vinden sliter tag i allt. Om jag får gissa kommer vinden från Hanöbukten och molnen från Polen.

Det är så spännande att upptäcka hur olika ljuset speglar sig i vårt landskap från Skåne upp till älvens strand.


tisdag 9 augusti 2011

Borttappat

Här hittade jag en handväska som en dam glömt. Tur att vi hittade igen henne.
Efter att ha gått igenom massor med saker som jag har flyttat från det ena rummet till det andra vet jag att jag hela tiden tappar bort; ord, saker och viktiga kom-i-håg.

Det var otroligt härligt att få återse min gamla ipod, min fina akvarellpensel, boken med mina första bilder och allt annat som jag hade lagt på bra ställen. Bra men bortglömda. Nu är det återfunna. Och jag har fått hitta på ett annat fungerande sätt att samla saker på.

När började saker försvinna efter det att jag hade lagt dem på bra ställen? Jag tror att det började när jag blev avbruten i tanken av annat viktigare och mina fina flickor. Det var som om den avbrutna tanken inte kunde lagas och att minnet bara försvann.

Nu har jag återtagit möjligheten att hitta igen det som jag har lagrat, tror jag i alla fall. Det vore en lisa om det är sant. Vad jag skulle få tid över till annat än att försöka minnas var jag stoppade det som är viktigt. Vad jag skulle hinna med, om mitt nya system är kompatibelt med mina små minnesceller.



måndag 8 augusti 2011

Nouvelle vague

Helt galet. Här och här, Lyssna här.

Höst

Idag är det vardag igen.  Det märks om man vill ta till de små orden. Med lite större ord skulle man kunna säga att det är som om vi lindats in i ett dimgrått fuktigt täcke.

Tur att några resliga gula höstblommor lyser upp.
 Pilen har växt så det knackar i sommar. Idag står den i regndiset och ruskar på sig.
 I ogräshörnan darrar utblommade rallarrosor tillsammans med torra gräsvippor.
Trots allt är de gråblå kullarna mot väster drömskt vackra.

söndag 7 augusti 2011

Avskedsblomma eller kanske en blomma för att bli glad

Idag fick jag en blomma av Eva på KONSTiga kaféet. Ett tack för sommarens utställning och ett avsked till denna säsong. Nu är det slut. Men också en början på en annan tid.
Det är lite melankoliskt att denna semester är slut. Vi for till österlandet för att känna att vi verkligen är lediga ända till imorgon. Det krävs nästan att vi far från vardagen hemma för att det ska kännas riktigt ledigt. Och igår var det rätt svalt. Skönt att komma fram till ljuset i Torneå. Det som uppstår vid Bottenviken i Torneälvens utlopp. Vattnet reflekterar och det känns som om vi hamnar långt söderut.
Idag var det helt annorlunda. molnigt och svalt ända fram till fyra. Sen kom solen och värmen och sommarkänslan igen. Väntar på ungskycklingen och möjligheten att sitta ute på altanen och njuta av en ljum kväll till. För imorgon börjar vardagen.

Inte helt fel det heller.