fredag 11 januari 2013

Pusslet har för kantiga bitar

Ska vi skratta eller gråta, undrar jag vid köksbordet denna härliga vinterdag. Veckan som gick var den första  av tolv oxveckor. Ni vet de där utan en enda helgdag. Bara vanliga dagar så långt man kan se. Men det är inte alltid en vardag är så vanlig.
Denna vecka var en alldeles grå, men en tisdag blev  helt regnbågsskimrande när Pia Sundhage utsågs till världens bästa tränare för sitt jobb med USA:s landslag i fotboll.

Mer guldskimrande var torsdagsmorgonen för Malik Bendjelloul när han öppnade sin dator och såg att hans dokumentärfilm, "Searching for Suger Man" är nominerad till en Oscar.

Mer prasslande är den för de anställda på LKAB som nu har fått veta att årets bonus blir 33000 kronor,
20 000 mindre än förra året. Förklaringen är inte att det har gått sämre, utan att alla mål har höjts och då har de inte uppfyllts i samma höga grad som i fjol.

Högre än nånsin är priserna på bostadsrätter i Luleå. På ett år har värdet ökat med 19 procent. I genomsnitt. I Svea rike är ökningen mer modest, 8 procent.

Det är konstigt. Europas ekonomi står stilla, eller så går den bakåt. Men både börsen och priserna på bostäder ökar i Sverige.

Det gör det inte på Irland. EU:s ordförenadeland hör till de länder som har en ekonomi i gungning. Jag tänker ofta på en av de ekonomer som var mycket kritisk till att stoppa in alla olika ekonomier i Europa i samma valuta. Sven Grassman förklarade mycket pedagogiskt varför det inte är möjligt.

Hans bild var att vi skulle se de olika länderna som höjdhoppare. De med hög BNP som de som hoppat högst och de med lägre som nybörjare.

"Tänk er att Sverige hoppar två meter och att Spanien har klarat en och en halv. Då blir hastigheten i tillväxten helt olika. Sverige höjer sin ribba till 2, 10 meter. Det vill säga att de kan hoppa 5 procent bättre. Men Spanien höjer sin ribba till 1, 65 meter. Det vill säga de kan hoppa tio procent högre."

Ekonomin i Spanien ligger då fortfarande långt efter, trots att BNP ökar fortare än i Sverige. För vad är svårast, som Sven Grassman alltid, frågade. Att höja ribban från två meter till två och tio, eller att höja den från en och en halv till en och sextiofem?.

Det var hans förklaring till att tillväxten i Europa haltade och hade olika hastighet. Det var också hans förklaring till att en gemensam valuta skulle skada alla de länder som växte ur fattigdom till välfärdsländer.

Denna förklaring gör skillnaderna mer begripliga för mig.

Jag hoppas att Centerpartier begriper varför de lägger sina ultraliberala förslag till det nya partiprogrammet. Denna vecka verkade det som om partiet skulle kunna implodera. Till slut tvingades Annie Lööf, partiledare ta första flyget från Thailand för att försöka hålla samma partiet som just nu är ett pussel med många bitar som ska passas in.


Trevlig helg med en bild från veckans vackraste morgon, i tisdags.




torsdag 10 januari 2013

Inget att tacka för.

Detta är en följetong. Något annat kan man inte kalla det. (Ja, vad ska man annars kalla tågkaoset.) Tyvärr innehåller den inte en spännande intrig, eller kanske ändå. Låt oss resa långt bort i tiden till 1980-talet. Det var vinter. Massor med snö. Kallt och rått. Jag satt på tåget från Lund till Stockholm. Med på resan hade jag en hel hög med med böcker. Det var tur.

Allt började med att vi stannade utanför Katrineholm. Det var signalfel. Efter någon timme rullade vi långsamt in på bangården där det ryckte till i hela tåget. Stopp igen. Utan el.

I mörkret gick tiden inte lika fort. Ingen läsning, ingen värme. Ingen information. Barn som gnäller trött. Äldre som fryser. Tur att jag har massor med värma kläder. Tiden rör sig med snigelfart. Vi står helt stilla. Efter Mer än en timme kommer strömmen åter. Då känns väntan genast bättre. Personalen är trevlig och hjälper de personer som ska kliva av att lämna tåget. (Mot alla regler.) Men inget händer.

När det har gått nästan fem timmar kommer tåget i gång. Resten av resan passerar vi sovande. På Stockholms central vid midnatt hade alla tåg norrut försvunnit fjärran och jag tog en taxi till en kompis i Sumpan. En taxiresa som fick mig att spy över självgoda medelålders män. Ja, ni kan nästan första vad som hände, eller hur? Just, det.

Väl hemma skrev jag ett brev till SJ:
Tack kära järnvägsbolag, tack kära SJ! Jag tackar er av hela mitt hjärta för all den bonustid ni skänkte mig och mina medresenärer när vi fick uppleva ett sammanlagt sex timmar långt stopp i Katrineholm. Tänk att ni kan ge bort något gratis. I vanliga fall får vi alla betala dyrt för varje timme vi sitter i era vagnar, nu fick vi njuta av stolarnas mjuka komfort och de nästan rena fönsterrutorna i 360 minuter utan att det kostade ett öre.

Som svar fick jag en utbetalning på vad en normal taxiresa mellan centrala Stockholm och Sundbyberg kostade då.

Tillbaka till följetongen. Ja, den är kort. Inga avgångar med tåg, ger ingen reseberättelse och naturligtvis inga förseningar, eller hur herr trafikdirektör Gunnar Malm? Inget att tacka för! För dem som trodde att de skulle kunna resa regionalt.






onsdag 9 januari 2013

Här rullar inte tågen

Satte ut adventsljusen i ljuslyktan för lite kvällsmys igår. Tänkte att det skulle vara trevligt med levande ljus utomhus när det var så mycket frost i luften. Det var det. Men sen fick ljusen lysa hela natten och när jag klev ut idag brann de fortfarande. De var på väg att slockna, och som tur var inte på väg att blossa upp. Vackert men farligt. Ja, inte för något annat än ljuslyktan, men onödigt ändå.

Nu på morgonen har ledningen för Norrtåg fått förklara varför tågen inte fungerar i vinterklimat. Inte var de upprörda direkt. Det som förvånar mig är att ingen, ja, ingen tar upp problemet med att de som kör persontrafiken är så små, små jämfört med de stora företagen som tillverkar tågen? Norrtåg har ju inte en chans mot Alstom. Knappt SJ har en chans. Vilket innebär att tillverkarna kan leverera tåg som inte klarar vinter, fukt, löv, det nya signalsystemet och som inte kan servas där de rullar. Inte behöver de vara rädda för de kunder som inte är nöjda. Eller ? I år står de viktiga tågen mellan Umeå och Luleå hela januari.

 Har det inte gått upp ett ljus för politikerna än? En fragmenterad järnvägstrafik kommer aldrig att kunna fungera. Dels för att det är så dyra investeringar för att allt ska kunna fungera, dels för att det inte finns plats på spåren. Vill vi ha bra persontrafik på järnväg kan vi kanske åstadkomma det med hjälp av samarbete och ett sammanhållet ansvar för att tågen ska rulla. Det tror jag i alla fall.

tisdag 8 januari 2013

Dubbelt så mycket

Sagovärld är det utanför fönstren. Sagor läser vi och kliver in i nostalgin. Jag har hittat återutgivna böcker som jag läser vid kaminen. Just nu har jag tagit mig igenom Stig Trenters, Roparen. Den är gammal. I alla fall om man inte hoppar över alla nedsättande kommentarer som fyller sidorna.

Den stackars hjältinnan får vara vacker och nätt, men inte bekymra sig för vad som ska göras. Nej, handlingarna står självgoda medelålders vita män för.

Jag kände på mig att det inte är en text som tål vår nutida blick. Men hur kunde det vara så då? Det kan man undra idag, eller kanske inte. Jag läser att det manliga kommunalrådet Karl Petersen tjänar precis dubbelt så mycket pengar per år som det kvinnliga, Yvonne Stålnacke. Enligt de senaste taxeringarna har har Karl Petersen 3 miljoner kronor per år och Yvonne Stålnacke 1, 4 miljoner kronor.Naturligtvis har Karl Petersen många fler styrelsearvoden, men är det så vi vill ha det i Luleå?


måndag 7 januari 2013

Tid till vardag

Rikligt. Men ack så underbart. Det kan man säga både om snön och antalet vardagar i januari och februari. Massor med tid. Att läsa. Att lära sig användbara kunskaper.

Inte göra som vår utbildningsminister skylla på att någon annan har gjort hans uppgift att förändra inlärningen till det bättre allt för svår. Jan Björklund, fp, som han heter, skyller på de flyktingbarn som kommer till Sverige. Är det barnen som gör det omöjligt att förbättra skolan, frågar jag mig. Eller är det metoderna som han vill använda som ger ett dåligt resultat?

Det kan vi fundera på.