fredag 24 maj 2013

Ta en ny väg

Maktlöshet. Det är ett av veckans vanligaste ord. Ett ord som är fyllt av desperation. Maktlös känner sig många när alla beslut tas någon annanstans.

Denna vecka tar ledamöterna på riksidrottsmötet beslut om föreningar som inte äger 51 procent av aktierna  sina lag kan vara medlemmar. Styrelsen föreslår att vem som helst kan äga lagen helt och hållet.

Friskolekommitéen lägger fram ett förslag som Alliansregeringen, socialdemokraterna och miljöpartiet förväntas säga ja till. Förslaget innehållet krav på att skolorna ska ha samma öppenhet som kommunala skolor och att de som arbetar där ska kunna slå larm om det som är fel på samma sätt som kommunala lärare.

Men... trots att en överväldigande majoritet, oavsett politisk ideologi, vill stoppa skolornas möjligheter att flytta vinster från verksamheten till andra bolag, eller aktieägare, kommer inget förslag om detta. Där vill inte en politisk majoritet ge någon makt till väljarna.

I USA i staten Michigan ville en mamma ta makten över vad hennes barn läser i skolan. Hon uppfattar Anne Franks dagbok som pornografisk. Vilket innebär att hon föreslog att skolans ledning skulle förbjuda boken. De sa nej. Eleverna i Michigan får fortsätta att följa Anne Franks sista tid i livet.

Maktlös i det lilla kan jag känna mig när landstingets skarpaste förändring denna vår är att byta namn på vårdcentralerna. Vad det ska stå på de nya skyltarna? Jo, hälsocentral.

Maktlös är vi också när ingen kan förhindra att både fåglar och djur dör utan att vi vet varför. Nu har flera forskare kunnat mäta att de älgar som får allt färre kalvar allt senare på året har B-vitaminbrist. När vi människor lider av samma sak kallas det beriberi. En sjukdom som försvann i och med att mjölet blev b-vitaminberikat. Men vad är det i naturen som får djuren och fåglarna att förlora b-vitamin?

Maktlösa är vi också inför naturens egna krafter. Vi kan tämja vattnet för att få el. Men vattnet kan ju ta sina egna vägar, som det gjort två gånger de senaste tre åren i Gudbrandsdalen, Norge. Innevånarna hade lyckats renovera sina hus efter den förra översvämningen när Skandinaviens längsta älv, Glomma, valde att byta fåra.

Denna vecka har tidningarna fyllts av två helt andra nyheter som jag har valt att ställa mig vid sidan om. Dels upploppen i Stockholms förorter, dels mordfallet i Boden.

Här är en länk till artiklarna.


onsdag 22 maj 2013

Bortslängd

Det är skillnad på skit och pannkaka. Det vet framför allt alla dem som drabbas av upploppen i Husby. Det är skillnad på vad som satsas på dem. Just det. De är inte vi. Och det är antagligen den viktigaste orsaken till att det mesta dras in.
Att vi som inte bor där, ser dem som är där som om de är en annan sort.

I radion berättar en forskare som arbetat med att ta fram de orsaker som leder till upplopp, att hans kollega i rummet intill, arbetade som fältassistent  för 25 år sedan.

- Då var de 50 fältassistenter på hans kontor nu är de fem.

Finns det färre sociala problem  i de förorter där det brinner denna vecka? Nej, det visar ju OECD:s siffror. Fattigdomen har ökat med högst hastighet i Sverige de senaste 20 åren. Klyftorna blivit allt större.

Jag undrar om det är en av de viktiga orsakerna till att unga män slänger bort sin framtid. Ja, att de inte ser att det finns någon.


tisdag 21 maj 2013

Bladmosaik

Tre dagar. Tre ljumma ljuvliga dagar och se knopparna kommer fram. Liljekonvalj i givakt, vinbär på häng och häggens klasar som små skalbaggar glufsar i sig.

måndag 20 maj 2013

Nyskurad

Hela världen känns nyskurad. Lika ny och ren som de nyutslagna björklöven. Lika dammfri som vår städade ateljé. Om jag fick bestämma så skulle varje nytt år börja nu. Eller kanske att jag har fel. Det är ju när dagarna är korta, mörka och kalla som vi behöver alla fester som vi kan hitta. Nu är det ju fest varje dag utan undantag.

Lördagens fest i teve missade vi, gårdagens fest på isen missade jag. Nu sitter jag här och undrar om jag har missat något alls.

Grattis alla vinnare på isen och på scen. det här har varit er helg.

söndag 19 maj 2013

Jag stod ut med tre timmars dokumentär

Jag har verkligen gillat Stephen Fry i många år. Han har beskrivit att livet har många fler dimensioner än två. Och med liv och lust plockat fram sina egna baksidor. Igår fick vi följa honom till Wagners mecka, Bayreuth. Tillsammans med en fantastisk pianist analyserade han Wagners viktigaste ackord och sammanfattade kompositörens  liv så här:

Jag ser Wagners verk och liv som den finaste väv av silke med en fläck som inte kan tvättas bort.

Fläcken står för den antisemitism som Wagner och hans familj odlar ända fram i våra dagar. Stephen Fry är jude och vänder sig till en av de unga kvinnor som tvingades spela i en koncentrationslägerorkester i Auschwitz. Hennes musikaliska kunskaper räddade hennes liv. När han frågar hennes om han verkligen ska vallfärda till Wagners festspel i Bayreuth svarar hon klokt:

Jag står inte ut med fem timmars oljud. Men jag vill inte råda dig om vad du ska göra.

Stephen Fry har väntat i sju år på att få en biljett till en av föreställningarna i Bayreuth, den vill han inte missa.

Till skillnad från den del av Wagners släkt som anser att Wagners verk består av en väv i finaste silke som är helt täckt av blodiga fläckar ända sen kompositörens första antisemitiska skrift.

I familjen samlades engelsk antisemitism, fransk antisemitism och tysk antisemitism.

Wagners älskarinna, Cosima, och modern till hans barn, uppfostrades av två gamla katolska guvernanter till att bli antisemit. Wagners ena dotter gifte sig med en engelsk antisemit och sonen Siegfried var med och hyllade Hitler.

Siegfrieds ena son var chef för ett koncentrationsläger i närheten av Bayreuth osv.

Ingen har nånsin tvättat deras byk offentligt och låtit dem ta avstånd från sitt arv. De personer i familjen som har forskat om det mörka arvet ses som fienden.

Alla har olika perspektiv. Alla tror att de ser både och. Jag är så glad för att att Svt valde att visa denna breda dokumentär i två delar. Använd länkarna. Missa inte chansen att få upptäcka både Wagners konstnärskap och hans smutsiga ideologi.