lördag 24 maj 2014

Våren och försommaren luktar helt annorlunda på den andra sidan

Doften, ja, doften av nyutslagen hägg, den lyfter livet många nivåer denna försommardag. Den är en signal om att jag, vi, borde ta vara på varenda sekund av tiden fram till sommaren.

Vad är viktigt att vila i? Valet till Europaparlamentet?

Det blir nog ett annorlunda val om vi får tro årets sista mätning av opinionen.
S störst, med 25 procent
MP näst störst med 15,5 procent
M på tredje plats med 15 procent
FI får 5, 8 procent
Resten av småpartierna kommer enligt denna undersökning att få varsin plats i parlamentet förutom Piratpartiet. De har inte haft kraft nog att nå ut till väljarna.

Vad är viktigt för dem, de som kommer in i parlamentet, förutom de kolossala ersättningarna och arvodena?

Turkiets väg bort från att vara en modern demokratisk stat? Putins försök att flytta fokus från Rysslands urusla ekonomi till Ukraina? Valet i Ukraina? Egyptens militärlednings diktatoriska dödsdomar och fängelsestraff mot politiska motståndare? Deras val att ge Moubarak ett kort fängelsestraff? Kriget i Syrien?

Ja, jag tror inte att de kommer att få en chans att begränsa sig till de frågor som parlamentets olika utskott ska diskutera och ta beslut om.

Vad tror ni? Kommer de att kunna stänga ute kriserna som hela tiden uppstår på andra sidan av de murar som de varit med och byggt upp? Kommer vi att sitta tysta och se på när allt fler dör för att de tvingas fly från de länder där vi hoppades på att våren skulle råda i många år?

fredag 23 maj 2014

En fåfängt försök

Nu ska jag försöka skriva med hjälp av min minipadda och sitta still i sängen. Det har tillkommit vrålsmärtor i käkbenet efter den långdragna tandutdragningen i tisdags.

Inte nu. Inte när sommaren exploderar utanför fönstret. Men just så. Vackerväder och ljuvliga dofter och jag sitter här och sitter. Det finns starka, dubbelt starka panodil och grönt te att ta till mot värken och den konstiga känslan.

Overkligt varmt, grönt och smärtsamt. Så är det idag. 

Årets första maskros

torsdag 22 maj 2014

Höga murar, inte låga trösklar

Tröst är vad som behövs. Ja, när käken värker efter att en tand har blivit utdragen. Jag har väntat och väntat med att dra ut en visdomstand. Det var väl så där 35 år sedan tandläkaren föreslog att den skulle ut. Sedan dess har massor med fel uppstått på just den tanden och nu gick det inte längre. Ut skulle den till varje pris.

Trösten idag är frukost med svenska jordgubbar.

För tröst det har vi alla behov av. Lämnas vi helt ensamma med våra problem så blir det inte bättre. Ungdomar som varken har bostad, jobb med en lön som de kan leva av och som nu söker psykiatrisk vård gör det för att trösklarna till mottagningarna är lägre, enligt chefen för psykiatrin i Stockholms län.

Jag tror att det är de ständiga återvändsgränderna som vi lockar in de unga i.

Ingen chans att ändra inriktning genom att gå på vuxengymnasiet, för det är en form av fusk enligt vår utbildningsminister. Han som själv tagit sin gymnasieexamen på komvux.

Ingen chans att låna pengar till en bostad utan att föräldrarna står på lånen. Har du en förälder som banken inte godkänner så är det kört.

Ja, för har du börjat arbeta i de branscher som anställer ungdomar så kan du inte välja hur många timmar som du vill jobba. Du får vänja dig vid att sitta och vänta på att bli inkallad till jobbet. Du får vänja dig vid att aldrig veta hur mycket pengar du får när lönen betalas ut.

Inte en chans att planera livet, framtiden och dagen är det som skaver ner och gör oss till människor som behöver stöd att klara av återvändsgränderna.

Låga trösklar...jag tror inte det är ett problem.

Höga murar att klättra över för att få leva ett eget vuxenliv!

onsdag 21 maj 2014

Min röst går till bostadsbyggande

Sommaren speglar sig
Har ni också läst berättelserna i Svd om hur det är att vara inneboende? Eller att hyra ut ett rum för att hyran har blivit så hög att du är tvungen?

Jag har gjort det och känner igen mig.

Det är därför jag tycker att en av de absolut viktigaste politiska frågorna är hur alla vanliga människor med vanliga löner ska kunna bo.

Inneboende har jag varit i flera omgångar. Min absolut mest otäcka upplevelse hade jag som nyinflyttad till Luleå. Och det är ju naturligtvis den bästa historien.

Jag bodde alldeles nära mitt jobb. Det var en lyx denna polarkalla vinter med ett genomsnitt på minus 30. Men den gamla dam som hyrde ut två rum i sin fyra hade varken dusch eller tvättstuga.

Hon var från östra delen av länet och hade många unga släktingar som kom till stan och festade. En dag när jag kom hem från jobbet låg alla mina saker på sängen. Då hade hon haft visning av innehållet i kappsäcken för både grannar och familjemedlemmar. Jag blev både arg och ledsen men var så trött att jag bara la mig ner och sov.

Bara några timmar senare vaknar jag av att det står en stinkande karl över mig och skriker till de andra att hon sover, så vi kan se om det finns nå´t att dricka.

Tur att jag var helt i en annan värld för jag hann inte bli rädd då, utan jag flög upp i min pyjamas och skrek:

UT!!!

Sen satte jag möblerna för dörren och blev så rädd att jag skakade.

Nästa dag berättade jag för mina kompisar på jobbet om vad som hänt. Och då fick jag hjälp att flytta. Jag blev inneboende igen. Men det är en annan historia.

Bygg billiga, bra bostäder för oss som inte har råd med hyror på 11 000 kronor. Då får ni min röst.


tisdag 20 maj 2014

Sommarregnet tvättar bort pollen och gammalt damm

Idag fortsätter våren att bli sommar. Årets första ljumma regn  tvättar luften fri från pollen. Det är musöron på björkarna och knopparna på häggen sväller. Ska vi slå vad om hur många dagar det tar innan vi har försommar?

måndag 19 maj 2014

Det är aldrig vi som bestämmer vad som är orent

Hej! Hallå! Hur mår ni på ert kontor? (Var sitter ni i Sverige NSA?)

Ja, vi är ju många fler som kan läsa detta än jag kan begripa.

Jag läser, Storebror ser dig, Edward Snowden och den globala övervakningen, av journalisten Glenn Greenwald.

Den får ingen missa. Ska vi leva i detta träsk av övervakning så måste vi åtminstone veta hur illa det är. Det finns inga alternativ. Vi lever i en värld som är många gånger värre än 1984. Vi ser och märker ingenting. Många liksom jag kan känna att "är det verkligen sant", att våra vardagsdatorprogram är konstruerade för att speglas i en säkerhetstjänst? Det verkar vara just så, att både de stora IT-företagen och nätföretagen låter NSA och andra säkerhetstjänster läsa allt.

Bara att möjligheten finns gör, att många censurerar det de skriver och det de använder sina datorer till. Det är den största faran anser de flesta med ett övervakningssamhälle. Risken att våra liv begränsas, att våra tankar låses in och att kreativiteten går i stå.

Kom inte och snacka om "rent mjöl i påsen". Det är aldrig vi som bestämmer vad som kommer att vara orent. Dessutom är övervakningen driven av att de starkaste ekonomierna vill fortsätta att vara störst. Dessa övervakningssystem ger de företagen, som regeringarna stöder, obegränsade möjligheter att sno idéer från konkurrenterna. Det blir ett system för att befästa de ekonomiska klyftorna i världen.

Som sagt, är det en bok som ni ska läsa i sommar, välj "Storebror ser dig". 

Vi måste veta, även om vi inte kan förändra, vad som sker med all information som fastnar i de nät som alla säkerhetstjänster vävt tillsammans.